Rummet fyllt av känslor, te och Jeff Buckley. Resväskan fylld med tom plats för allt som jag hoppas på att hitta i Stockholm. Hjärnan fylld med berg- och dalbanan, längtan och hopplöshet. Imorgon bär mina vägar till Stockholm och min Aso. Fint! Jag, Alexandra & Calvin ska åka med vår lärare imorgon. Det blir mysigt. Har inte träffat miss Aso sen jag åkte från Lund. Den jobbiga kvällen när vi sa hejdå har jag inte tänkt på på väldigt länge. Och det är jag tacksam för, det var en jobbig kväll. Alla grät.

Nu, gå och lägg dig för fan Klara. Vakna upp till höströda träd och den vackraste sjön som finns. Till jazzintresse och nya kaffemaskiner. Till en helt fantastisk trumpetstämma och duett med Alexandra. Till bearnaisesås och bilresa med 3 bra människor. Till huvudstaden och en finkusin och en moster som bjuder på mat.

- Att typ 20 av mina kompisar kommer hit och bor här i en vecka (ja, på mitt hotellrum) och bara chillar, hänger, spelar & festar med mig

- En jättestor drömfångare

- En person som vill städa mitt rum

- En midi-synth

- Egenskapen att inte behöva sova så mycket på nätterna så jag kan vara uppe och skapa när jag vill och slippa somna på varje lektion

- Power

- En biljett till Jul i Folkton i Grängesberg i jul

- Mat! Är SVINhungrig just nu

- Fräknar

- Ett höstlov

- En jättepersonlig och uttrycksfull röst

Tack söta bloggläsare!

Helg på Brunnsvik, lugnt som en filbunke. Har varit kreativ idag, övat på min pianoläxa och skrivit 2 låtar, varav en instrumentell. Duktig tjej! Bara tagit det lugnt, precis som jag behövde det denna helgen.

Har tvättat, diskat och lagat mat, varit i Ludvika, ätit glass och spelat tv-spel. Nu blir det att hänga i en soffa nånstans med dunkande huvudvärk.

Sen första gången jag gick in på dagis och du tyckte att jag såg ut som ett troll framtills nu typ har vi aldrig varit ifrån varandra såhär länge. Buhu. Lökigt och sant inlägg detta. Saknar denna quinna så jag går av på mitten. Och ja, jag valde den snyggaste bilden jag kunde hitta.

Nu lider helgen mot sitt slut. En sjukt kul fredagskväll i festens, tjejsnackets och dansens anda. Vaknade och mådde som jag förtjänade i lördags, men ryckte upp mig, och åkte till Motala där jag fick träffa världens bästa mama efter 40 dagars saknad. Det var fint. Det behövde jag. Den quinnan är fantastisk! Med denna människa kan jag prata om precis vad som helst. Bra egenskap! Och hon gav mig helt fantastiska presenter, som ett solpuder och ett sjukligt snyggt stickat hårband som jag till och med hade jag glömt att jag önskade mig. Och vi åt plankstek och babblade, myste på vandrarhemmet och gjorde Motala (?). Sovgott i en liten hård våningssäng och vaknade, åt frukost, promenerade och sen åkte våra tåg hem. Hon till underbara Lund och jag till Brunnsvik. Sjukt nog kände jag liten skön känsla i magen när jag såg de röda husen med de vita knutarna. Hon skickade med en massa mat också, och tårta. Satt i uppehållsrummet och grät nästan av glädje över tårtbiten hon skickat med. Fantastisk. Efter att ha tagit min Smörgåstårt-oskuld i Utsikten har jag packat upp och pysslat. Känner mig inte ett dugg trött trots att klockan är halv ett. BRA. Jag måste sova, annars blir det jobbigt imorgon. I veckan blir det massa trumpet! Det är bra för ambisen. Och mig! Jag lovar att försöka uppdatera mer denna vecka. Jag är inte så uppdaterande just nu. Men jag ska försöka!

Hej, här kommer ett livstecken från Dalarna. Just nu känner jag mig ganska förvirrad. Har tänkt och diskuterat så mycket dessa dagar så jag kanske börjar känna att jag landar här. Igår kom jag på att mitt livs högsta önskan är en midi-synth, idag när jag berättade om det vid maten sa min klasskompis att han har försökt sälja en i över ett år. Har börjat skriva texter på riktigt för första gången i mitt liv, och inser hur skönt det är att sätta ord på känslor i lite mer kryptiska sammanhang. Istället för att alltid fläka ut mig som jag alltid gör, så kan man göra det subtilt och fullt med liknelser och associationer. Samtidigt som detta saknar jag så mycket människor så det gör ont i mig. Jag är så långt bort och det finns så mycket att sakna. Framförallt saknar jag babyHi. Jättemycket. Och Å, M & alla hippies. Låter lökigt, men ni vet vilka ni är, faktiskt. Saknar nästan alla jag nånsin träffat i Lund känns det som. Och så saknar jag den enda jag känner i Bollnäs, såklart. Buhu. Men jag tycker inte synd om mig själv! Jag skriver istället ner det i låttexter. Om 2 veckor ska jag börja spela in mina texter som ska hinna bli låtar tills dess. 3 färdiga låtar innan jul. Är mitt mål.